Det är lätt att tänka att våld i nära relation är en privatsak. Det är inte sant. När någon i ert team är utsatt eller utövar, så märks det på jobbet. I frånvaron. I prestationen. I relationerna.
Den här sidan handlar inte om tragedier. Den handlar om vad ledningen faktiskt kan se, höra och göra, utan att överskrida sin roll.
Forskning och praktik visar samma sak: konsekvenserna av våld i nära relation följer med in på arbetet. Hos den utsatta visar det sig som koncentrationssvårigheter, oplanerad frånvaro, och nedsatt prestation. Hos den som utövar visar det sig som kontrollbeteenden mot kollegor, kort stubin, och osäker arbetsledningsförmåga.
Den som är utsatt behöver en arbetsplats som är pålitlig. Den som utövar behöver tydliga gränser från arbetsgivaren. Båda är ert ansvar.
Den utsatta är ofta noga med att inte synas. Arbetsplatsen kan vara en av få trygga zoner, eller en plats där trötheten, oron och kontrollen visar sig först. Arbetsgivarens uppgift är inte att rädda. Det är att vara en pålitlig plats där ärenden inte faller mellan stolar.
Den som utövar våld bär det med sig in på jobbet, i form av kontrollbeteenden, kort stubin, telefonbeteende eller mönster mot kollegor. En arbetsgivare har varken polisens eller terapeutens roll, men har en arbetsmiljöplikt och en arbetsledarrätt. Vi hjälper er att använda dem rätt.
Inga säkra tecken existerar, och inga signaler ska behandlas som bevis. Men det här är vad chefer och HR brukar känna igen, i efterhand. Att läsa rummet är ledarskap.
Oregelbunden eller plötslig frånvaro. Korta, upprepade sjukperioder. Sena ankomster utan tydligt mönster. Försvinner från möten utan förklaring.
Ovanligt hög kontaktintensitet. Många samtal eller meddelanden under arbetstid, ofta med synlig stress efteråt. Behöver svara omedelbart, eller får inte svara alls.
Lön som inte kommer fram. Begäran om förskott eller löneutbetalning till annat konto. Återkommande svårigheter med arbetsrelaterade utgifter.
Förändring i grundton över tid. Personen som var öppen blir tillsluten. Den som var lugn blir kort. Det handlar inte om enskilda dagar utan om mönster över månader.
Hos den som utövar. Återkommande kontrollfrågor mot kollegor. Ovanligt aggressiv ton vid små motgångar. Behov av att övervaka partnerns rörelser via mobil under arbetstid.
Isolering från arbetsgemenskapen. Drar sig undan från lunch, fika och after work. Säger upp deltagande i konferenser i sista stund. Kommer inte ensam till sociala arbetsevent.
Den vanligaste skadan kommer inte från okunskap utan från välmenta misstag. Här är hållpunkterna.
av kvinnor (11,7 % av män) i åldern 16 till 84 år uppger någon typ av våld i nära relation under 2022.
av 20 till 24-åringar utsatta. Mest arbetsför åldersgrupp drabbas hårdast.
av utsatta trodde inte att deras situation påverkade kollegorna. Glappet i siffror, bystander-effekten exakt.
av utsatta hade oplanerad frånvaro på arbetet som följd av våldets konsekvenser.
produktions- och effektivitetstap i Norge under ett år. Närmsta jämförbara nordiska räkning.
Källor verifieras inför varje publicering. Tal utan källa publiceras inte. Menon-siffran (25,2 mdr NOK) är norsk och kan inte jämföras direkt med svenska tal.
Halv- eller heldagsprogram. Bygger förmågan att se signaler, hålla det första samtalet och hänvisa rätt, utan att inkräkta.
Tillsammans med jurist tar vi fram skarp policy och tydliga handlingsvägar. Inget skåpdokument, det ska kunna användas en tisdag förmiddag.
Direktlinje till Marie i pågående fall. Återkommande avstämningar med ansvarig chef tills situationen är hanterad.
Praktisk guide till det första samtalet, hänvisning till stöd och dokumentation.
Forskning, statistik och stödtelefon. Den bredaste svenska kunskapsbasen.
Skarp policymall, utgångspunkt för att skriva er egen, anpassad för svensk arbetsrätt.
Vi börjar alltid med ett första, kostnadsfritt samtal. 45 minuter. Inga förpliktelser.